Går det att påverka ett beteende med utbildning?
Just innan jul sitter jag i bilen på väg till julfirande i Duved.
På radion intervjuas någon från byggfacket om de många dödsolyckorna i december.
Han säger bl.a. att det finns krav på utbildning av samordningsansvariga (BAS P / BAS U) men att det fuskas en hel del.
Jag googlar på BAS – utbildning och det finns otroligt många kurser och olika typer av utbildningar. Många är on-linekurser eller web-baserade där man ibland framhåller att de är lärarledda. Utbildningstiden varierar stort och några arrangörer har som argument att ”hos oss får du lägsta pris”.
Själv genomförde jag min första BAS-kurs i februari 2009. Då var BAS ett nytt begrepp i svensk arbetsmiljölagstiftning och man kan väl säga att vi som var utbildningspionjärer var ganska ensamma på spelplanen. Men så är det definitivt inte idag. Jag tror att det fram till idag för mig resulterat i drygt tusen kurser. En fråga jag ofta ställer mig är huruvida allt detta utbildande har gett det resultat man borde kunna förvänta sig?
Den handläggare som jobbar som BAS P ska i det tidiga skedet påverka övriga inblandade i planering och projektering. Konstruktörer, arkitekter, installatörer inköpare med flera ska fås att tänka arbetsmiljö. En arbetsmiljöplan (AMP) ska tas fram för att så långt som möjligt säkra byggskedet. Man ska också tänka på de som i framtiden ska jobba i anläggningen med till exempel drift och underhåll.
Den handläggare som är BAS U ska på byggarbetsplatsen påverka och se till att alla som arbetar på arbetsplatsen följer den AMP som upprättas.
Så allt kokar i mångt och mycket ihop till hur man påverkar andra. Det kanske inte handlar så mycket om huruvida utbildningen är en eller två dagar eller för den del genomförs on-line eller i ett klassrum. Även om jag personligen vill tro att en två dagar lärarledd kurs är bättre än en kort on-linevariant! Men att göra det som BAS P och BAS U ska göra är inte rocket science. Snarare handlar det om inställning, engagemang och sunt förnuft.
Jag tror att många är överens om att arbetsmiljöarbetet inte fungerar tillräckligt bra på våra byggarbetsplatser. Också överens om att bättre fungerande samordning skulle minska antalet olyckor. Den avgörande frågan är hur vi kommer dit vi vill att vi ska vara. Jag vill framhålla några saker:
BAS-arbetet handlar om att införa det systematiska arbetsmiljöarbetet på en tillfällig arbetsplats. Jag menar inte att industrin är perfekt men under de 40 år som jag jobbat med arbetsmiljöutbildning har det förebyggande systematiska arbetet kraftfullt förbättrat arbetsmiljön. Arbetsgivare och fack har gemensamt skapat en mycket bättre säkerhetskultur. Inspektioner från Arbetsmiljöverket, viten, sanktionsavgifter och företagsbot/villkorliga domar har säkert fungerat som en blåslampa. Men det är den allmänna inställningen hos alla anställda och nolltoleransen mot olyckor som varit avgörande.
Går det att göra samma förändring inom bygg? Självklart om man vill. Men det förutsätter en helt annan inställning hos de ansvariga, dvs de privata och offentliga beställarna. Att man i de nya föreskrifterna (AFS 2023:3) skärper kraven på byggherrar kommer egentligen alldeles för sent. Idag måste stora jobb inom bygg alltid förhandsanmälas till Arbetsmiljöverket. Jag tycker att kraven borde vara högre. Innan man ger starttillstånd ska byggherren kräva att företagen som jobbar som BAS P och BAS U övertygar om att man jobbar enligt regelverket och SAM. Inte att man gör det på pappret utan i verkligheten!
En viktig förändring som måste till är att vi gör oss av med inställningen att BAS P / U är en person. Det är företaget som tar på sig att samordna arbetsmiljöarbetet och för denna viktiga uppgift måste hela företaget engageras. Platschef, arbetsledare, yrkesarbetare, skyddsombud och KMA-are på företaget jobbar gemensamt för att se till att samordningen fungerar effektivt. Det finns inget industriföretag där man tror att platschefen ensam ska ratta arbetsmiljön.
Utbildningen av BAS P / BAS U måste också i större utsträckning inriktas på ledarskap och pedagogik. BAS P handläggaren ska övertyga den danska arkitekten, den tyska konstruktören och den polska tillverkaren av insatsvaror om att man har ett gemensamt arbetsmiljöprojekt, att ”bygga och bruka säkert”. För det krävs betydligt mer än att kunna hitta i regelverket. BAS U handläggaren har motsvarande arbetsuppgift på arbetsplatsen där det kan finnas ett stort antal företag med olika inställning och kunskap om arbetsmiljö. Att lösa de kulturella och språkliga utmaningarna är en förvisso inspirerande men likafullt en inte helt enkel arbetsuppgift. Det kanske kan jämföras med idrottstränaren som på kort tid ska skapa ett lag av individer med helt olika bakgrund inför ett mästerskap?
Arbetsmiljöhälsningar!
Janke Wikholm